Gemenskap.

Gemenskap.

Under min tid som ordförande i AHN ( Association Hispa Nordica) en förening för nordbor i första hand, kommer det fram en kvinna till mig och säger att hon kan inte vara här nere, därför att hon känner sig så ensam. Hon hade flyttat hit ner därför att hennes flicka gick i skola här nere.
Men hon var ju ensam hela dagarna till ganska sent på kvällarna. Här går man skola till kl 19-19:30 på kvällarna. Man har siesta även i skolorna från kl 14 till 16:30. Innan flickan kom hem på kvällen var kl 8-9. På helgerna gick flickan ut med jämnåriga och där satt hon hemma ensam.
Jag gråter och vet inte vad jag ska ta mig till. Hon hade nu hittat till vår klubb. Jag visade henne runt på klubben och talade om vilka fördelar som det var att vara medlem i klubben. Man kunde titta på Tv, läsa dagens färska dagstidningar, koppla upp sig på antingen egen dator eller använda klubbens. Man kunde ringa via dessa för en spottstyver till ex vis Sverige. Man kunde låna böcker, eller hyra videor, vara med på resor, klubbaftnar, träffar fester och gå på olika kurser. Man kunde äta och dricka till bra priser, och man spela Bridge i vår Bridgeavdelning. Vara tillsammans med fotbollstokiga eller spela golf tillsammans med andra lika tokiga i den sporten.
Vad jag saknar mest är att under dagarna kunna tala med någon. Men jag känner ingen här. Kom hit igen så fort Du kan så ska jag introducera Dig med andra medlemmar. Så gjorde hon. Hon kom tillbaka redan nästa dag. Hade med sig 30€ som det kostar att vara medlem i föreningen. Betalade fick sitt medlemskort inplastat och fint.
Jag gick runt med henne och vi pratade med andra medlemmar, som precis som hon gick till klubben för att prata med någon. Inget viktigt kanske, men en människa. Någon som lyssnade eller pratade.

Otaliga är de som besöker och söker sig till klubben av samma skäl. Man vill ha gemenskap. Behöver nära vänner eller åtminstone till en början några som man känner.
Hus eller lägenhet eller någonstans att bo kan man ofta skaffa sig. En penning mässig fråga. Vänner får man om man bjuder lite på sig själv, å gärna går med i olika aktiviteter som vänner eller bekanta eller en förening har.
För det mesta är det likadant vår man än bor. Ändrade livsvillkor kan snabbt göra att man hamnar i ett läge där man behöver gemenskap. Då gäller det att försöka ta sig i kragen för att göra något åt det. Har man någon typ av intresse som man gillar är ju det enklaste att man söker sig mot någon sådan förening. Legio äro de pensionärer som efter avslutat arbetsliv har stora problem med sin stora fritid som inte är fylld av någonting.
Denna kvinna hade redan fattat att ingen hjälper henne om hon inte tog de första stegen. Hon hade satt en boll i rullning. I dag en harmonisk medlem med många vänner.
Att jag skriver om detta, kan bero på att jag hoppas att det kan finnas någon, som inser att situationen inte var unik för henne.
Som får en kick till förändring!
Bilderna har inte med den omskrivna händelsen att göra. Endast som ilustration.
www.idetage.se/ Eller www.ahn-fuengirola.net/