Om mig

Mitt foto
Jävrebyn, Norrbotten, Sweden

torsdag 5 maj 2011

Vitbok!

Vitbok.
Härmed publicerar jag en vitbok om hur Svenska kyrkan lägger ner verksamheten i Fuengirola i Spanien.
Den 25e April.
Hösten 2010 så får vi som bor på kusten reda på att svenska kyrkan funderar på att lägga ner verksamheten i Fuengirola. Man har skickat ut en spanare som har fått sig tilldelat en arbetsuppgift att komma med förslag på, hur Skut (Svenska Kyrkan i Utlandet) ska kunna spara en massa miljoner.
Utredaren gör det lätt för sig. Han åker till en av de större utgifterna först. Det är Fuengirola. Där har man både prästfamilj och kantor och en del kökspersonal och någon diakon som från och till avlönas. Dessutom har man en präst som har nybörjat sin bana som präst. En stilig man som tillsammans med ett kyrkoråd styr och ställer. Han (utredaren) föreslår att eftersom besökarna blir färre och färre, så är det klokast att spara i Fuengirola. Där finns inte heller något civilt motstånd i trilskande präst eller kyrkoråd. Problemet kan ju möjligen bli, att nu ska ju kyrkan läggas ner och lojaliteter sätts på prov. Eftersom Kyrkoherden är stark så blir det som han säger. Han säger ”min chef är Stefan Bergmark på Skut” Han är anställd av skut, och tänker minsann inte lägga några hinder i vägen för nerläggningen. Han är ju samtidigt ledsen över att just ha fått jobbet och flyttat hit ner och så kommer beskedet om nerläggningen. Det kan vi alla förstå. Rent prästerligt så gör familjen ett bras jobb, men.
Han hade naturligtvis kunnat stå upp för att försvara sin församling och därmed framstått som kraftfull i församlingens ögon. Å andra sidan kan han ha tänkt att det är viktigt för min fortsatta karriär att jag håller mig väl med min chef och administrerar nerläggningen tyst och fint. I tidningar skrivs det inlagor från tidigare präster och andra som tycker att det är fruktansvärt illa.
Själv sitter jag och Margit på vår balkong ett par trappor ovanför den vackert blomstersmyckande verandan som är utanför kyrkan. Kommer växterna nu att försvinna? Ingen som vattnar? Ingen som vill ha kvar dem?
Många människor ser vi som går in genom kyrkportarna. En del i fina kostymer. Oftast Norrmän i så fall. De klär verkligen upp sig på helgerna när de går till kyrkan. En del andra smyger in där för att kanske få lite hjälp med sitt liv. Eller kanske för att få prata med någon över huvud taget. En del som gått ner sig i dåliga vanor. Vi har sett en hel del från vår balkong. Människor som fått ett bad, eller där personalen hjälpt dem med tvätt av skitiga, ja ibland väldigt skitiga kläder. Kyrkan behövs!
Nu ska den läggas ner.
Finns då inget motstånd mot dessa planer. På AHN har det samlats in namn som protesterar mot nerläggningen och det sätt som det hela sköts på. Rolf Johansson en företagare från Sverige driver frågorna där. Han får uppdraget av AHNs styrelse att för deras räkning bevaka vad som händer i lokalfrågan. Jag hör talas om detta och dessutom kommer jag i samspråk med en pensionerad präst här nere Olle Montelius som också tycker att det är illa.
 Vi bildar nu en grupp för civilt motstånd mot övergreppet.
Efter någon dag skriver en man Alex Westin till mig och frågar om han får vara med i gruppen som nu har fått namnet Kyrkvärnet han är välkommen.
Nu börjar en massa möten hållas av gruppen där vi försöker hitta former för hur församlingen skulle kunna fortsätta med sin verksamhet.
Vi skriver brev till folk i Skut i Sverige. Montelius som har prästerliga kontakter tar dessa i anspråk. Alex har sina kontaktytor. Och brev tillställs all möjliga potentater om varför och om det inte går att ändra på.
Svaret är nej.
Lokalen skall säljas och församlingen läggas ner.
En herre vid namn Stefan Bergmark har fått ärendet i sin hand. Det är han som ska vara exekutor.
Den 16 April hålls en ordinarie kyrkstämma där församlingen är kallad. För att utesluta att så många nya ska komma in i kyrkan och kanske oroa på mötet har man bestämt i kyrkoråd att man inte tar in nya medlemmar. Givetvis var inte detta det krystade skälet för denna åtgärd. Den var att eftersom man ändå skulle lägga ner verksamheten vid årsskiftet till 2012 så var det ju en onödig utgift. Trot den som vill.
De motioner som lämnats in som ville ha en fortsättning på verksamheten på något sätt, avslogs en vecka före detta möte av Kyrkorådet. På kyrkostämman togs dessa motioner upp igen, och röstades enhälligt igenom. Genant så det förslår. Nu hade emellertid inte kyrkorådets ordförande tid längre, utan gick från mötet.
Prästen gick ut och in på mötet som var det någon sorts fars som utspelades. Ni vet sådana där, det öppnas och stängs dörrar och nya överraskningar ständigt dyker upp.
Mötet sa allvarligt ifrån att alla som ville bli medlemmar givetvis får bli det.
Dessutom valdes en kommitté som vid alla tillfällen som kyrkorådet samlas, ska gruppen också vara med. Allt i akt och mening att inga beslut ska tas som försvårar församlingen i ett  övertagande av lokalerna. Dessutom bidra med en del kunnande just på affärssidan. De mjuka värdena kan kyrkorådet bra och behöver inte några pekpinnar för den verksamheten. För att vara säker på att jag inte missbedömt besittningsskyddet som jag berättade om på Kyrkostämman, så kontaktade jag advokat Norling . Han är verksam här nere i Fuengirola och hjälper just de svenska föreningarna med dessa frågor. Detta utan tanke på vad han ska få för pengar för detta. Det är en ganska smart ide, för ingen skulle kunna tänka tanken om advokat här nere utan att tänka Norling.
Nåväl han gav svaret att flyttar vi inte godvilligt tar det några år innan man får ut oss ur lokalen.
Det är ju trots allt så, att skut endast köpt rålokalen en gång i tiden. Sen har medlemmarna offrat stora resurser ibland annat utensilier, inredning och arbete. Det må vi kanske prata om, så vi vet vad det kan värderas till. Vad vårt krav till Skut bör vara. Skiljer det sig särskilt mycket från det pris Skut en gång betalade för lokalen?
Ska vi utan protester skicka vår kassa på drygt hundratjugo tusen € till Sverige och Skut?
Ska vi sälja prästbostad och skicka pengarna till samma Skut?
Observera att det,inklusive värdet av prästgården som församlingen äger, rör sig om pengar i storleksordningen ca 5 miljoner som vi tappar, om vi inte får kyrkorådet att förstå vem de arbetar för.
Att man i det sällskapet kan känna sig förvirrade kan ju förklaras i, att man inte vill lyssna på annat än Skutsidan. Man har nog någon sorts uppfattning att skut är deras arbetsgivare, Så är det inte. Observera det. Läs församlingsstadgarna!
Vem som valt kyrkoråd och vem som kan avsätta kyrkoråd.
I går kväll skrev jag ut till kyrkorådets medlemmar och till kommittén att vi ville träffa dem så att vi kunde se om vi möjligen kunde ha någon form av samsyn i förvärvsfrågan och vårt uppträdande mot skut. Det r i nu skrivande stund två timmar till detta möte. Redan har tre av kyrkorådet meddelat förhinder.
Jag har emellertid träffat exekutorn, Stefan Bergmark på kyrkverandan i dag på förmiddagen. Vi växlade ord med varandra under en tid, och kunde konstatera att vi nog hade setts. Han hade varit präst uppe i Älvsbyn under 1970 talet. Vi hade en hel del gemensamma vänner. En del livet andra borta. Vi talade om nerläggningen och han repeterade bara det han sagt tidigare att lokalerna ska säljas och att kyrkan försvinner. Jag fick då möjlighet att replikera att vi vill ha församlingen kvar och att vi inte tänkt flytta ut ur lokalen. Inte förrän vi har kommit varandra så nära att vi kanske hittar ett sätt att förvärva lokalen. Just där befinner vi oss nu. Spännande se vad som händer. Vem kommer i kväll? Finns det någon vilja för kyrkorådet att vara representanter för sin församling?

Å i morgon ska kyrkoråd och Kyrkväktare möta Stefan officiellt för att prata om saken. Hur går det?
April 26 på kvällen.
Såhär efter mötet där vi skulle prata ihop oss, konstaterarjag att endast en från kyrkorådet kom. Det var Carin Simon. Hedervärt Carin. Tre av kyrkorådet meddelat förhinder.
Övriga besvarade ej inbjudan eller hade annat att göra. Någon kan säkert ha missat utskicket eftersom det kom sent. Blir dock intressant se i morgon, om det mot kyrkomötets enhälliga beslut kör ut oss? Eller vad händer?
Då tror jag att vi får ta till pressen. Informera om att samma sak håller på att hända i Fuengirola som det som hände med Jesus. Han förråddes av Judas. Kyrkorådets medlemmar håller på att förneka vem de arbetar för ”församlingen”. Hanen har åtminstone galit två gånger. Låt det inte bli tre!  De håller på att förråda sin egen församling. Det borde kännas hemskt att varje dag i sitt liv, liksom Judas, får leva med att veta att de förrådde sin församling. De spelar med i samma spel som makthavarna på Jesu tid som korsfäste Jesus, i detta fallet ”de som ödelade kyrkan Skut”. De spelar med i spelet att lägga ner sin egen församling. En församling som de själva borde behöva, kanske mer än andra. Hoppas att Jesu vädjan gäller även här, "Fader, förlåt dem, ty de veta inte vad de göra," (Luk. 23:34),
Judas fick sina 30 silverpengar. Jesus hängdes upp på korset. Judas liv blev aldrig bra efter detta.
 (Matt. 27:3-5,)
April den 27e.
Jag skrev nu ett brev till församling, präst, kyrkoråd och kyrkväktare, där jag bad om ursäkt för att jag hade yttrat mig i detta ärende, eftersom ingen ville lyssna på mig. Att jag inte längre skulle bry mig om saken. Jag kände mig som Johannes Döparen En Röst i Öknen.
 Citerar Filippa.
En röst i öknen
Den är knappt hörbar. En enda röst i sandhavet, där ingen mänsklig varelse finns. Sanden äter upp ljudet, vinden blåser bort det, solen bränner ner det. Så fåfängt att stå och ropa i öknen. Ingen hör ju.
Uttrycket är ur Bibeln Som en röst i öknen kanske, som en törstandes röst i öknen möjligtvis. Och nog kan man ropa. En röst i öknen.
Det är lika förgäves att stå och ropa i ett folkhav som i en öken. En enda röst i ett folkhav hörs inte heller. Inte om den ropar något annat än de andra. Det måste till talkörer för att det ska höras något alls av det där ynkliga pipet.
Och den som har varit en röst i öknen eller ett pip i ett folkhav, en nål i en höstack eller något annat med lika omöjliga odds, måste förstås bli väldigt trött. Det är inte underligt att en del röster tystnar.
Läs profeten Malaki, den siste av Gamla förbundets profeter. Eller Jesaja.
Jag kommer att sitta på min balkong och titta ner på de vackra blommorna som finns nedanför på kyrkans terrass. Detta så länge de finns kvar.
Tage Skoog.