Skapelsen!
En världsalltet förklaring!
När jag var pojke fanns det ett antal människor som man
tyckte var original i någon betydelse. Man skrattade ibland åt dessa original,
ibland så kunde man tycka att de betedde sig en aning originellt, ja till och med underligt.
En av dessa original var Teodor ”Tidor” Söderberg som bodde
uppe backen efter Lindströms. Vi kallade den för Zakarias backen.
Han bodde ensam i huset och hade en hel del egenheter.
Han var djupt religiös och hade en i Jävre lite annan
religiös tillhörighet än andra i byn. Han tillhörde adventisterna eller ”sju
dagars heliga” som det också beskrevs som.
Han gick oftast till bönhuset, men kunde ibland ses även i
baptist- kapellet i Jävre.
Cyklade oftast av flera skäl.
Det första skälet var att han var ganska rörlig och cyklade
till och med till Piteå ibland. Där fanns ett antal meningsfränder. Det andra
skälet var att han i ett antal påsar på styrstången kunde ha de saker som han
närmast skulle förtära. Han var enligt egen uppgift säker på att det fanns
typer som ville honom illa.
Tidor som jag
väljer att kalla honom gjorde sig egna föreställningar om många saker.
Underbyggda oftast av en del vetenskapliga fakta. Han försökte få dessa saker
att stämma med den kristna rörelsen han bekände sig till. En sådan var enligt hans
tankar att vi firade vilodagen söndagen på fel tid. Vilodagen var enligt hans
sätt att tolka bibeln på lördagen och inget annat.
Så Tidor firade sin vilodag på lördagen och kunde därmed
utföra allehanda andra saker på söndag.
Han läste mycket om rymden och om de vetenskapliga
framstegen som därvid yppade sig allt eftersom.
När det blev bekant att det fanns smådelar i materian i form
av atomer och molekyler och Tidor såg detta uppritat som ett eget solsystem med
atomkärnan som runt sig hade en del molekyler snurrande, började hans fantasi
att fundera över olika saker.
Människan består av sådana här partiklar. Kanske är det så
att det kommer att upptäckas att det finns ännu fler partiklar tusental ja
kanske miljontals och då kan man ju börja funder över olika saker.
Om det finns saker som är så små, och det finns planeter
runt omkring oss som är så stora, så kanske vi är med i ett system som vi ännu
inte vet storlek eller omfång för?
Kanske det finns människor här inne i vår kropp på de
beståndsdelarna som vår kropp är byggd av? Kanske kretsar de runt i ett system
liknande det system som vi kallar för universum. Kanske har de en måttstock på
en meter de med, men den är ju förstås så ofantligt mycket mindre?
Då log vi åt Tidor.
Vi log för vi ansåg att Nu passerade han gränsen för kloka
människor.
Men, vem var det nu, som var mer eller mindre klok?
Idag vet vi att det finns flera solsystem vi vet att det
finns miljontals galaxer, förmodligen miljontals ställen med lika goda
förutsättningar för liv som jorden.
Låt oss se detta med Tidors ögon och tankar.
Han skulle då
kunna förklara det här med att vara en Guds avbild. Om det finns en massa
sammansatt med varandra på ett sinnrikt sätt ungefär som världsrymden ser ut
men i micro format, då skulle vi ju vara en del i den Gudomliga kroppen. Och
kroppen skulle vara en del av det vi kallar rymden. På så sätt en sammanflätad
bild av hela skapelsen sett från gudars synvinkel. Vi vore bara obetydliga
beståndsdelar i en gudomlig kropp. Att vi i så många år inte förstått detta
beror ju i första hand på, att vi inte har vetat om dessa mänskliga nebulosors
sammansättning och inte heller vetat om omfånget av rymden.
Tillägges bara att vi fortfarande inte vet dessa
omfattningar. Vi har bara börjat förstå. Tidor skulle ha varit den första att
kunna se dessa ting som jag nu lägger i hans mun. Hans tankar gick redan i
denna riktning. De flesta väljer att inte förstå, inte vilja lägga tankar på
sådant man inte kan förstå. Väljer att inte ändra tankebanorna. Hålla fast vid
gamla inrutade system eller tankegångar. Men vem vet?
Tidor kanske får rätt.
Men fortfarande ler
de flesta av oss åt saken.
