Hur vi startade Jet i Sverige.

Start av Jet i Sverige.
Efter att ha varit runt i Europa och tittat på bensinförsäljning så bestämde styrelsen i Sverige att gå fram till våra huvudägare med en förfrågan om, att rent praktiskt tillåta att vi satsade ett antal miljoner på att starta med bensinförsäljning i Sverige.
Vi fick detta godkänt av ägarna och budgeterade lite blygsamt en trettio trettiofem miljoner i projektet som start.
I möten med företagsledningen så, ville vi starta med en ny typ av bensinförsäljning. Den obemannade stationskedjan Jet.
Amerikanarna skrattade åt vår filosofi med obemannade stationer. Det kan aldrig gå. Inte en enda American skulle tanka på en sådan anläggning. Tvärt om så borde Ni satsa på en högre servicegrad tyckte de.
Vår VD Kjell Petersen kunde dock av oss andra övertygas om, att det kunde vara värt ett försök att verkligen profilera sig.
Argumenten var följande.
Jet ska alltid vara billigare än konkurrenterna. I då läget 3 öre per liter. Kom då ihåg att bensinen bara kostade en bråkdel av priset nuförtiden.
Skälet till ett billigare pris kunde motiveras med att vi inte lämnade någon service.
Det kommer aldrig våra vänner i de andra oljebolagen att godkänna var vår VD:s mening. Det tror vi inte heller i en första kamp var vårt svar. De kommer att sänka priset till samma nivå som oss omedelbart eller så fort de kan.
Detta innebär priskrig och de enda som förlorar på det är de etablerade oljebolagen menade vi. Vi har inga volymer och kan följaktligen inte förlora några pengar. Däremot kommer de andra att förlora stora pengar. Tre öre för Shell är stora pengar eller många miljoner på deras försäljning. Vi tror nämligen att det går så, att sänker vi priset på en enda mack i Sverige så får det prispress på hela landet. De är inte så kloka att de låter oss hållas. Å gör de det, så måste vi hitta något sätt att reta upp dem till att följa vårt pris, å därmed få igång konkurrenssituationen.
Vi utarbetade en plan för att kunna få största möjliga godvill av vårt agerande.
Vi ska trycka upp ett reklamblad i storlek A5 där vi talar om att Jet sänker priset. Det ska ligga färdigtryckt hos en som ser till våra anläggningar i stor mängd. När vi sänker priset om det är vi eller våra konkurrenter så ska omedelbart våra förtryckta hand dalers till tryckaren för att tryckas dit det nya priset. På två timmar ska vi ha tryckt i detta pris, och organiserat distributionen av densamma.
På varje plats där vi öppnade en mack så gjorde vi upp en specialplan för just den macken. De tryckta reklamlapparna skulle delas ut av skolor eller skolklasser som behövde pengar för sina skolresor eller dylikt.
Innan vi byggde vår första mack, så fick vi nys om att det fanns en pytteliten stationskedja startad på bakgårdar och inte så bra lägen i Göteborg. De hade nyckelräkneverks Bensin. Det betyder att man kunde tanka bensin, men måste ha en nyckel för att tanka.
För att göra detta jobbet med bensin valde vi ut två grabbar, Börje Ericsson och Anders Hedenbäck. De skulle sortera under marknadschefen Carl Ljungren. Pojkarna åkte till Göteborg och tittade. Kedjan hette Mack.
Vi tog beslut om att köpa dessa Mack ar i styrelsen och satte omedelbart igång att bygga om dem till att ha sedelautomater i stället för nycklar.
Färgen skulle vara ljus och glad på anläggningarna. Bestämdes Gul med en design som påminde om de etableringar som Conoco gjort utomlands.
Eftersom anläggningarna var obemannade så såg stationerna lite öde ut. Vi bestämde då att alla anläggningar skulle ha många flaggstänger med ständiga flaggspel för att få lite rörligt liv i detsamma.
Flaggor och flaggspel skulle bytas ut ständigt så att allt skulle se ständigt fräscht ut. Detta gjordes av den som var ansvarig för macken internt kallad för länsman. Den som dagligen skulle åka dit och kolla att allt fungerade och att hämta och banka pengarna från automaterna.
Vi startade upp.
Sänkte priset med tre öre.
Konkurrenterna sänkte till samma pris. Vi sänkte igen.
Skillnaden mellan oss och konkurrenterna var, att vi hade en organisation för att dela ut reklamlapparna på stadens bilars vindrutor.
Därmed kunde vi i första läget få ut budskapet om Jet och ta åt oss äran av prisdumpningen.
Vad som dessutom kom som grädde på moset var, att tidningarna frikostigt skrev om dessa prissänkningar. Vi fick oerhört mycket gratisreklam. Så långt hade våra antaganden uppfyllts med råge.
Men ett tiotal anläggningar var givetvis en början men vi ville mer. Distriktscheferna i landet, fick order om att undersöka och försöka få fram lägen som skulle kunna passa för bensinstationer.
Det visade sig, att på vissa platser kunde det gå bra att både hitta och få tillstånd till att etablera sig. Medan det på andra platser var hart när omöjligt.
De platser där det var svårast var, där konsument kooperationen var starka (OK), och där socialdemokraterna styrde. Att vi prispressade och gav konsumenterna billigare bensin var inte så viktigt. Viktigare var att se till att ideologin gynnades på alla plan.
Vi fick emellertid loss en strategisk viktig plats vid Hammarbyleden i Stockholm och i Göteborg var vi ju igång, saknades någonting i Södra Sverige.
Malmös kommunalråd sa rent ut att vi inte var välkomna.
Vi hade sedan tidigare försäljning och kontor i Malmö på våra övriga produkter, men det togs ingen notis om detta.
IC Piteå avtalet:
Under samma tid så levererade jag stora kvantiteter bensin åt IC Piteå. Leif Lewin som var chef för Oljekonsumenterna uppvaktade oss ständigt med nya propåer om att försöka att köpa bort mitt kontrakt med IC. Det hade skapat stor oro i landet att detta kontrakt skrevs. Flera andra föreningar hade nu börjat ifrågasätta sina avtal med oljekonsumenterna i Sverige.
De lokala föreningarna hade börjat förhandla på samma sätt som Piteåföreningen. Det var ett stort elände och ett gissel för OK Sveriges ledning.
De hade ju under flera år lätt och elegant kunnat mjölka föreningarna på pengar. Pengar som födde en enorm organisation i Stockholm och ute i landet.
De hade satt in sig själva som varande det enda som kunde denna sak och dessutom i all sin storhet kunde välsigna de lokala föreningarna med manna från mamma.
De lokala föreningarna hade emellertid börjat genomskåda sina överordnade och påbörjat ljudliga protester mot detta. En del hade också tagit kontakt med både mig och andra distriktschefer i vårt bolag.
Vi uppvaktades, igen av Oljekonsumenterna.
Lewin menade att så länge vi hade detta avtal, kunde inte OK ta till allt för kraftfulla åtgärder mot företeelsen.
Jag blev nedkallad till Stockholm för konsultationer gällande bensinavtalet med IC Piteå. Försäljningsledning och Vd hade fått en idé. Jag hade kvar ytterligare 2,5 år kvar på avtalet. Dessutom fanns det en klausul om förhandling om ytterligare år, om parterna så önskade. Var man dock ej enig om fortsättning fanns rätten att kliva av avtalet.
Kommen till Stockholm fick jag en extra genomgång för hur det gick med utbyggnaden av våra stationer. Eftersom jag handgripligen hade varit med i starten av Jet, i form av planering undersökning av förutsättningar och dessutom var den ende i landet som sålde bensin, vilket noggrant påpekades, var idén att vi skulle låta Oljekonsumenterna och Lewin få igen IC Piteå avtalet, mot att vi som motprestation av dem fick deras stora station i Malmö.
OK hade några riktigt stora anläggningar i landet. Detta var en av dem. Just där man åker in i Rosengårds område fanns denna anläggning.
Man ville från Conoco eller Jets sida att jag skulle ge upp avtalet med IC för att på detta sätt ytterligare bidraga till att Jet verkligen skulle få fart i Sverige.
Jag begärde en timmes respit för att tänka fritt. VD och Ljungren lämnade rummet. Ensam satt jag kvar och funderade.
Att bara bryta ett avtal eller sälja avtalet på detta sätt det kunde jag ju inte gå med på. Tore Nyman var ju min vän och litade på mig.
Den första tanken var att säga blankt nej. Att göra detta byte, om jag sa nej, var i praktiken nästan omöjligt. Dels hade jag skrivit på avtalet, ingen annan. Dels hade avtalet ratificerats i och med att det bolag som jag arbetade för fakturerade och stod för leveranserna. Så man måste få mig med på båten.
Jag får ringa upp Tore och fråga hur jag ska göra var mitt enda sätt.
Hade hunnit tänka, att om man överlät kontraktet till Oljekonsumenterna i Sverige, på de villkoren att priset och leveranserna skulle fortsätta kontraktstiden ut, så borde det inta ha allt för stor betydelse för IC Piteå.
Pratade med Tore. Han var inte särskilt entusiastisk för förslaget. Men menade dock att avtalet hade haft åsyftad verkan. IC Piteå redovisade svart siffror igen och kunde ge återbäring. Med avtalet fortfarande gällande om än i OK regi, så skulle detta vara till stor hjälp för IC Piteå.
Prata med Din föreståndare Bo Renberg om saken var mitt förslag till Tore.
Förklarande att jag satt i Stockholm och skulle yttra mig i saken om några minuter frågade jag om Tore kunde tänka sig att tala med Bo omgående.
Tore är en hygglig karl. Han förstod min belägenhet och förstod också att det skulle vara ett svidande nederlag för Ok att behöva ge bort en storsäljare i Malmö. En lika stor framgång för oss, att slippa slåss mot de kommunala politikerna och kunna i stort sett endast skylta om anläggningarna och komplettera dessa med automater.
Jag flyttade fram förhandlingarna med ledningen ytterligare en timma.
Tore ringde och meddelade att det var länge sedan han sett en gladare människa än Bo Renberg. Han var helt entusiastisk ja närmast euforisk, över tankegången. Det var ju så att jag visste att Bo Renberg var en av de som helst aldrig hade velat ha något avtal med oss. Hellre då skriva över anläggningarna på Oljekonsumenterna och ta ner IC Piteå skylten.
Så meddelandet från Tore var. Gör Du som Du talat med mig om. Men jag förutsätter att Du skriver in i avtalet med OK att avtalet ska rulla precis som under Er tid.
Mötet med ledningen var således inte mycket att orda om. Jag la fram mitt förslag till ändring enligt det som jag kommit överens med Tore om.
Dagen efter åkte jag tillsammans med Karl Ljungren ner till Malmö för att se på hur det såg ut.
Utan tvekan var det en enormt stor anläggning. Pumpar i långa rader. Bra infarter och perfekt till.
Ringde hem till VD Kjell Petersen och bad honom ordna en träff dagen efter kl 11 00.
Vi hade under kvällen upparbetat en strategi för att trycka på för att få igenom ett avtal om bytet. Dels skulle vi påpeka att vi hade fler föreningar som ville handla av oss. Dels skulle vi påpeka att avtalet var om förhandlingsbart när fem år gått. Så det kunde förhoppningsvis röra sig om ytterligare år.
Vi satte oss ner med honom. Han var ensam. VD Kjell Pettersen och jag och Karl Ljunggren var med.
Lewin hade tidigare sagt att han var beredd att förhandla om det mesta bara han fick igen avtalet.
Han påmindes om detta. Några påtryckningar ytterligare behövdes ej.
Jag berättade om mitt förhållande till Tore Nyman IC Piteås ordförande och hur avtalet kommit till.
Karl Ljunggren berättade om våra utarbetade planer för ett byte.
VD klargjorde att Ok skulle få en chans att komma ur sitt dilemma och det var att ge oss denna station i Rosengård.
Lewin funderade en stund.
Räckte sedan fram handen och sa.
Min sämsta affär någonsin. Men nog nödvändig.
Han var en pressad man. Oljekonsumenterna höll på att sönderfalla. Ett bondeoffer var bättre än ett förlorat parti.
Så fort det blev känt i Skåne så var karusellen igång. Vi bytte pumpar skyltade om gjorde anläggningen fin.
Tidningarna skrev. Politikerna hade allvarliga samtal med Oljekonsumenterna.
Bensin alltid tre öre billigare hos Jet.
Vi skulle öppna portarna kl 11 00. Redan tidigt på morronen stod bilar i kö för att köpa bensin. Kl 11 00 var köerna kilometerlånga. Televisionen var där. De gick omkring och intervjuade folk och frågade ut dem om varför de stod i kö på detta sätt. Innan Ni kommer fram har det säkert gått ett par timmar. Vi har kaffe och fika med oss. Vi har ingen brådska.
Detta inslag visades på TV med kommentarer från oss om det verkligen var möjligt att få vara ensam om att ha tre öre billigare bensin.
Det är ju redan mackar som sänkt till Er nivå. Är det så, så ska vi skynda oss att skylta om svarade vår representant, vi sänker då priset med ytterligare tre öre.
Vi är här för att stanna. Vi ska sälja bensin i Malmö till alla, billigare än Malmöborna någonsin drömt om.
Tidningarna citerade uttalandet och skrev haranger om att det var kul att det kom uppstickare som vågade utmana. Vi får väl se om de har någon uthållighet.
Nu blev det bekymmersammare för politikerna som spytt galla över etableringen och Oks agerande att försvara sina tidigare på hopp på oss som något av en dagslända.
Vi priskrigade. Priserna i hela Sydsverige fick sig en rejäl skjuts neråt. Bensinhandeln var i ett påbörjat kaos.
Startade sedan Stationen på Hammarbyleden och då var kaoset fullständigt.
Med några anläggningar i Sverige hade vi åstadkommit det vi var ute efter. Att etablera en Ny stationskedja i Sverige. En kedja där alla skulle veta att vi alltid var billigast. Att få folk att acceptera att tanka sina bilar själva.
Piteåtidningen skrev.
IC tillbaka till fadershuset.
Påtryckningarna från Oljekonsumenterna och kunder har gjort det möjligt att återföra dem till fadershuset.
Vi, (jag ), kunde inte motivera att få Jet under min tid till Norrbotten. Skälet var att vi hade tagit ett beslut att vi skulle etablera oss på sådana ställen, där vi kunde budgetera med stor säkerhet minst två miljoner liter. Detta höjdes dessutom under tid. Att komma dragandes med en etablering i Jokkmokk eller andra ställen i norra Sverige var under sådana omständigheter tungt. Det fanns någon plats ex vis Luleå Boden möjligen Piteå som skulle kunna leva upp till detta, kanske. Det fordras dock ett antal mackar för att man ska kunna ha bensin i olika kvalitéer i lager. Underlaget var för dåligt.
Eftersom det fanns så många platser som bättre kvalade in för att få Jet anläggning, så var mitt dilemma tvåhövdat. Dels satt jag i styrelsen och hade att se till företagets bästa. Dels var jag chef i norra Sverige och där litade mina anställda och distriktscheferna på att jag gjorde mitt bästa för att få anläggningar till norra Sverige.
Så småningom blev läget så infekterat att jag tvingades att göra något drastiskt för att förändra situationen. Den förändringen ska jag berätta senare om. Jag for ner och ställde Jet inför ett ultimatum. Avsnittet kommer att heta. Hur vi startade Polar Olje AB i Norra Sverige.