Om mig

Mitt foto
Jävrebyn, Norrbotten, Sweden

lördag 1 januari 2011



 Årets julklappspaket!

I år hade min hustru och jag något mindre julklappsbekymmer än tidigare beroende på att vi blivit ”slugare” förståndigare.
Har man kommit upp till vår ålder borde man förstå att man inte duger till att köpas kläder åt ungdomar i form av fullvuxna barn och numera också fullväxta barnbarn.
Å skulle man ge sig på att köpa något annat ex vis dataspel eller liknande, så är det ju hopplöst föråldrat det man tänkt.
Det enda sättet förutom att strunta i julklappar är att ge dem pengar så de kan köpa sig något. Det fungerar.
Men det är ju inte riktigt så kul. Ett kuvert med pengar i.
Ja inte blir man precis upphetsad över att se Tomten dela ut kuvert.
Då får man se till i så fall att kuverten är väl paketerade så att det inte är allt för självklart att det är sådant i.
Med att förpacka lite finurligt, får man dessutom ett visst nöje i att göra detta. Lägger man ner stor möda får man mer nöje tycker jag.
För något år sedan, hade jag borrat in ett hål i en kvist där jag rullade ihop pengarna och lagade borrhålet så, att det skulle vara svårare att förstå var och vad det var.
Ett annat år så rullade jag av en bit av pappret på toarullarna. För att sedan lägga in pengarna mellan pappers lagerna. Problemet var att alla de som fick rullarna var inte på samma plats som jag. En del fattade galoppen. Medan åter andra enbart trodde att det var någon sorts galghumor som jag hade ägnat mig åt. Därmed tänkte man inte bry sig om att ta hem rullarna utan lämna dem på plats för avsett bruk så småningom.
Skulle varit intressant se ögonen på den som satt på toan en tid senare och allt efter som den behövde papper så ramlade det sedlar ur rullen. Undrar om den trott att det var riktiga sedlar eller om den använt sedlarna på samma sätt som det övriga toapappret? I tron att det var toapapper?
Det gick emellertid så här. En av barnbarnen som var hos oss ringde upp den andra familjen för att fråga om vad de hade fått i julklapp. När aldrig sas något om toarullarna frågade de om de hade fått några sådana? Visst, men vi förstod inte vad som menades med denna sak. Utslag av något knepigt infall av givaren gissade de. Nej, rulla av pappret på rullarna så får Ni se sa de som kommit på finessen med detta.
En fick en Pandoras ask som var en bräda som var hopskruvad med stadiga skruvar. En stunds terapi att öppna detsamma. Låna verktyg av morfar för att få se innehållet.
I år var det de snygga askarnas år. Välgjorda av gamla bräder som spikades ihop.
Lindades om med ett vanligt rep och lackades igen och stämplades med sigill.
Nu kunde det ju finnas annat än pengar i detsamma. Men det var det inte. Innehållet var detsamma.
Ni ser själva.
Jag har i alla fall haft roligt medan jag tillverkat askarna.
God fortsatt Liv och Gott nytt År!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar